en jobbig dag i livet.

hela livet är en kamp som aldrig tycks ta slut. vad är det som gör livet så svårt att bara leva.
vad är det som gör att rädda människor medvetet sårar för att må bättre själva.

det är en sån sorg i mitt hjärta att inte ha en mamma och syskon som stödjer mig en sån sorg att veta att mamma föredrar att låtsas som om allt var som förr och ingenting är fel och det gör så fruktansvärt ont att inte ha en mamma som stöd.

att det sedan finns folk som trampar på mig för att må bättre själva må väl vara så men dom ska veta att barn ser och hör mer än vad vi vuxna anar och barn är starkare än berg när så behövs.
ni alla som i dag har svåra minnen i era själar res er upp och slå tillbaka för även om jag dör av det så ska jag göra allt för att stoppa dessa sjuka människors syn på barns rättigheter och kroppar.

min själ är så trött så trött och mitt hjärta så fyllt av sorg men aldrig ska jag sluta min kamp mot väderkvarnarna.


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0